Mississippi handlar om familjen McAllen som strax efter andra världskrigets slut flyttar till en bomullsfarm i Mississippideltat. Den handlar lika mycket om familjens svarta arrendatorfamilj Jacksons. Framför allt handlar den om rasmotsättningarnas förgörande makt, hur den krossar alla möjligheter till kärlek och vänskap över gränserna. Två unga män, en svart och en vit, återvänder hem från kriget, och handlingens resa mot katastrofen tar sin början. Det slutar i ett mörkt kreschendo - men också med en ljuv hämnd och en gnista hopp.
Bokens engelska originaltitel är Mudbound. En ur flera tolkningsvinklar perfekt titel, förstår man när man läser farmarhustrun Laura McAllens första beskrivning av livet på gården, med den ständigt närvarande och överallt inträngande leran, de primitiva förhållandena, den översvämmade floden som binder familjen på gården dagar i sträck, liksom om hennes make Henry McAllens fanatiska lycka, för att inte tala om besatthet, över att äga sin egen mark. En förbländande lycka som får honom att helt köra över sin hustrus vilja och behov.
Mississippi/Mudbound är en bok med många bottnar, många teman och många röster som får göra sig hörda i sina egna kapitel. Det är en bok som man läser noga, ännu hellre tar sig tid att läsa om. Det är en bok som lämpar sig ypperligt att tala med andra om, och den avslutas passande nog med frågor att diskutera i t ex en bokcirkel. Dessutom får man en intressant intervju med författaren, där hon berättar att hennes nästa roman blir en dystopi som utspelar sig i ett Amerika ett trettiotal år fram i tiden. Den kommer jag garanterat att läsa, för Hillary Jordans skrivande var en fantastisk ny bekantskap!
/Linnéa
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar